Knivstas styre gör för lite för miljön
Hela Knivstas oppostion är enig – det här behövs för att rädda miljön.
Onsdag 16 oktober 2024
Knivsta rasar från plats 47 (2021) till plats 125 (2024) i Aktuell Hållbarhets årliga ranking. Redovisningen pekar på allvarliga brister i Knivstas hållbarhetsarbete. Bland annat saknas ett systematiskt arbete i samhällsplaneringen för att anpassa och därmed förbereda Knivsta för framtida klimatförändringar. Undersökningar av den här typen har förstås sina utmaningar. Det gäller till exempel att tydliggöra vad som å ena sidan är löften och målsättningar och andra sidan faktiska åtgärder. Vad gäller löften så har Knivsta tecknat så kallade hållbarhetslöften inom olika åtgärdsprogram som Länsstyrelsen utarbetat. Målet är att öka takten i omställningen till ett hållbart län. Åtgärdsprogrammen handlar bland annat om minskad klimatpåverkan, förbättra vattenkvalitet, samt gynna ekosystem och biologisk mångfald.
I Knivsta kommuns sammanställning av aktiviteter inom området ekosystem och biologisk mångfald för programperioden 2024-2028 betonas främst information, kunskapshöjande aktiviteter och att upprätta planer. De konkreta åtgärderna är dock få och oklara. Viktiga inslag som ändå nämns handlar om att sköta och restaurera ängar och betesmarker på kommunägd mark samt att återskapa slingrande vattenflöden i Pinglaström. Fler av sådana konkreta åtgärder behövs! Kommunen svarar samtidigt att de inte har undersökt om det finns verksamheter och områden i kommunen som bidrar till att miljökvalitetsnormen för PFOS och PFAS inte följs. Detta är särskilt bekymmersamt eftersom det är ett lagkrav att detta ska dokumenteras och att allmänheten ska kunna få ta del av det.
Vi har ett gemensamt ansvar att uppnå de målsättningar som regering och riksdag sedan tidigare står bakom. Men både nationella och globala mål kan vara svåra att konkretisera i ett lokalt sammanhang. För att åstadkomma en väsentlig förändring och mer än utställda löften krävs ett ökat engagemang och ett aktivt arbete från alla parter. Här räcker det inte med att enbart teckna regionala löften. Det är viktigt att ansvariga inom kommunen även visar en god vilja att förankra, öka delaktigheten och medvetenheten kring dessa frågor. Den dragkraften saknas för närvarande hos de styrande partierna i Knivsta. Vad de nyligen antagna hållbarhetslöftena kommer innebära i praktiken är svårt att överblicka i nuläget. Kommunens förvaltning och samhällsservice samt enskilda företag, medborgare och organisationer gör bra insatser. Men de får för närvarande inget tydligt stöd, från de styrande partierna, i sitt förändringsarbete mot en mer hållbar framtid. Vi kan också konstatera att hållbarhetsfrågor inte längre har någon tydlig hemvist inom kommunen samt att flera expertfunktioner inte längre finns kvar, exempelvis hållbarhetsstrateg och kommunekolog.
Knivsta behöver:
- Ett systematiskt arbete i stadsplaneringen för att både begränsa klimatutsläpp och att anpassa Knivsta till framtida klimatförändringar.
- Fler centrala grönytor, vattenreservoarer och träd (högre krontäckningsgrad) som kan mildra konsekvenser av ett förändrat klimat.
- En ökad andel skyddad natur, till exempel fler naturreservat (Kölängen), en större andel skog med naturvårdande skötsel samt insatser för att bevara och återskapa våtmarker.
- En fungerande koldioxidbudget med ett handlingsprogram för att nå utsläppsmålen.
- Ett tidsatt mål om att bli klimatneutralt.
Knivsta har goda förutsättningar att åstadkomma ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Det finns en ung och engagerad befolkning med hög andel barn som vi alla vill ska få en ljus framtid. Vi vill se ett Knivsta där alla kan se hoppfullt på framtiden. Detta kräver ett mer ambitiöst hållbarhetsarbete.
Lotta Wiström (L)
Harriet Swanberg (S)
Thor Övrelid (M)
Boo Östberg (C)
Christer Johansson (V)
Peter Bergkvist (MP)