Knivstastyret satsade på nya skollokaler, men inte på nya läroböcker

Knivsta kommun har under flera år satsat stort på att bygga nya lokaler både för skola och förskola. Satsningarna på nya skollokaler blev av, men inte på nya läroböcker.

Förra året satsade regeringen 685 miljoner, och ytterligare 555 miljoner för 2024, på medel som kommunerna kan söka för inköp av läroböcker. Totalt blir det tre miljoner nya skolböcker till svenska skolor de närmaste åren. Men inte till skolorna i Knivsta kommun, för styret väljer att inte söka riktade statsbidrag för läromedel.

Kommunen hamnar på en bottenplacering, plats 247 av 290, när läromedelsbarometern rankar inköp av läromedel för Sveriges kommuner. Vilket för Knivsta blir 674 kronor per elev år 2022, vilket kan jämföras med Uppsala som satsade 1040 kronor per elev. Att säga ja till statsbidrag för skolböcker är en självklarhet borde vara en självklarhet.

Under de senaste tre åren har politikerna i Knivsta spenderat drygt 20 miljoner på datorinköp till kommunens skolor. Vilket har lett till att satsningar på fysiska läromedel har släpat efter.

I skolan ska fokus ligga på kunskap och lärande. Genom att använda läromedel i sin fysiska bokform är det möjligt att skapa en undervisningsmiljö där elevernas fokus riktas mot innehållet och optimal inlärning uppnås. Detta bidrar till att eleverna får ut mer av undervisningen och ökar deras chanser att lyckas i skolan.

I en tid där digitaliseringen tar över allt fler områden av våra liv kan vi inte heller bortse från forskning gällande inlärning. Skollagen slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Med skolböcker engageras flera sinnen samtidigt och elevernas kreativa tänkande och problemlösningsförmåga stimuleras. Fysiska läromedel eliminerar även eventuella distraktionsmoment, som sociala medier, filmer och spel.

Hösten 2022 kom det även ändrade läroplaner, kursplaner och betygskriterier. Dessa talar om vad en elev behöver kunna för att få ett visst betyg i ett ämne. I dagsläget lägger lärare alltför mycket tid på att komplettera eller producera undervisningsmaterial. Den tiden hade kunnat ägnas åt eleverna. Hade Knivsta kommun sökt statsbidraget 2023 hade våra elever i dag haft fler aktuella skolböcker. Dessa pengar frös nu inne.

Det finns självfallet digitala plattformar och verktyg som kan vara gynnande för inlärningen. Den digitala tekniken har sin plats i undervisningssammanhang, men det behövs mer forskning innan man ensidigt väljer att lägga allt in en vågskål. Därför måste våra elever få tillgång till läromedel i bokform som innehållsmässigt även harmonierar med de aktuella kursplanerna.

Det är dags att gå från ord till handling, från jumboplats till bäst i klassen. I en kommun där framtiden bor ska inte skolböcker vara en bristvara. Att säga ja till statsbidrag för inköp av skolböcker är en självklarhet.

Anna Koskela-Lundén, ordförande, Liberalerna Knivsta
Lotta Wiström, gruppledare, Liberalerna Knivsta